Om du missat dessa kan du hitta del 1 här och del 2 här. I den tredje och sista delen kommer vi att ta en närmare titt på det kanske viktigaste av allt; vad säger forskningen om effekterna av mindfulnessträning?
Psykologiska effekter
Vi börjar med att granska de psykologiska effekterna av träning i mindfulness. Hur kan vår mentala hälsa egentligen påverkas av medveten närvaro i nuet?
Stress och ångest
Kanske inte helt oväntat så leder medveten närvaro i nuet till minskad stress. Flera studier har visat på att personer som praktiserat mindfulness i två månader rapporterar betydligt lägre stressnivåer än tidigare. Dessutom har ett flertal studier visat att mindfulnessträning även kan leda till minskad ångest och negativa tankar.
Empati
Mindfulness kan faktiskt leda till både ökad empati och sympati. Något du kanske inte hade förväntat dig, eller hur? Att få en ökad empatisk förmåga gör dig inte bara till en ödmjukare människa, utan kan även ha positiv effekt på dina relationer och i arbetslivet.
Lägre risk för depression
Även om mindfulness inte bör användas som ett substitut till psykoterapi för att behandla depression så kan det verka i ett förebyggande syfte. Forskning har visat att personer som praktiserar mindfulness är mindre benägna att känna sig deprimerade. Dessutom, mindfulness kan vara extra användbart för gravida kvinnor och nyblivna mammor. Studier har nämligen visat att mindfulness kan vara ett bra sätt att förhindra depression under graviditeten samt minska risken för ”baby blues” efter födseln.
Självkontroll
Har du svårt att hålla känslorna i styr ibland? Mindfulnessträning och medveten närvaro i nuet har visat sig vara kopplat till bättre självkontroll både när det kommer till tankar, känslor och beteende.
Fokus och arbetsförmåga
Att mindfulness kan leda till en bättre koncentrationsförmåga kommer kanske inte som en överraskning. Träning i mindfulness har visat sig vara positivt för bland annat minne, fokus samt en rad andra kognitiva förmågor.
Självinsikt
Vill du få mer förståelse för vem du är och hur du egentligen fungerar? Mindfulness kan vara ett bra verktyg, tillsammans med samtalsterapi, för att få en bättre självinsikt. Studier har även bekräftat att personer som praktiserar mindfulness upplever sig få en ökad självmedvetenhet.
Fysiologiska effekter
Det är inte bara vår hjärna och vår mentala hälsa som påverkas av mindfulness. Genom att träna medveten närvaro i nuet kan fantastiska förändringar ske även i vår kropp.
Stressnivåer
Stress kan både ha fysiologiska och psykologiska aspekter. Studier har inte bara visat att mindfulness kan leda till minskad upplevd stress. De har även bekräftat att kroppens stressnivåer kan ändras rent fysiologiskt. Exempelvis har forskning visat att mindfulness kan leda till lägre nivåer av kortisol, ett hormon som är kopplat till stress.
Förändringar i hjärnan
Det är inte bara våra tankar och känslor som förändras under meditation, mindfulness har även visat sig påverka hjärnan rent fysiologiskt. Under mindfulnessmeditation så stimuleras delar av frontalloben som aktiverar positiva signalsubstanser såsom dopamin, serotonin och endorfiner.
Förbättrad sömn
Definitivt en av de mest positiva effekterna från mindfulnessträning! Sömnproblem är länkat till en rad olika typer av sjukdomar och mental ohälsa. Att få en god natts sömn kan alltså ha flertalet positiva effekter på våra liv!
Andra fysiologiska effekter
Mindfulness har visat sig ha en rad andra positiva fysiologiska effekter. Exempelvis har studier visat att mindfulnessmeditation kan bidra till bland annat lägre blodtryck, minskad kronisk smärta och lägre risk för hjärtsjukdomar.
Det här var den sista delen i serien om mindfulness. Även om du kan utföra mindfulness helt själv så kan det i början vara skönt att få hjälp och support av någon med mer erfarenhet. Klicka här för att hitta en terapeut nära dig som erbjuder mindfulnessträning eller mindfulnessbaserad terapi.
Övriga delar i artikelserien:
Vad är mindfulness?
Övningar i mindfulness