Förundran ger liknande effekt som mindfulness

Att se en vacker utsikt, se solen lysa genom lövverk, uppleva en oväntad vändning eller triumf i sportsammanhang. Att se ett spädbarns eller ett djurs instinkt till samspel, höra isbitar klirra och gnistra i vårsolen när isarna spruckit upp eller att titta upp mot en grönskande trädkrona. Att lyssna till en person som står för något viktigt eller till musik som berör. Att läsa om rymden, något vetenskapligt fenomen eller uppleva konst. Det finns tillfällen som ger en känsla av att tiden stannar. Kanske får vi gåshud, tappar hakan och ögonen vidgas. Vi slås av en känsla av storhet, oändlighet och oöverskådlighet. Vi får en känsla av att vi behöver förändra vår förståelse för oss själva eller världen utifrån den nya informationen.

I dessa inledande rader finner du exempel på och definition av upplevelser av förundran. En känsla som är väl värd att söka upp.

Vad säger forskningen om känslan av förundran? 

Enligt forskning upplever vi i snitt förundran 2,3 gånger per vecka.. De rön jag här och fortsättningsvis refererar till är hämtade ur boken Förundranseffekten av Katrin Sandberg och Sara Hammarkrantz, 2021. Forskningen kring förundran har skett intensivt under knappt tjugo år. Det är alltså ett relativt nytt forskningsfält.Men rönen pekar hittills på effekter av förundran som är liknande dem vi uppnår genom mindfulness.

Vad gör stressen med vår mottaglighet för förundran? 

Stressen i vår tillvaro påverkar och kan leda till psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Ibland blir det svårt att få utrymme till återhämtning i vardagen i form av övningar i meditation, andning och yoga. Att söka upp och vara receptiv för ögonblick av förundran kan vara en del av hälsofrämjande och samhällsomdanande effekter. En forskare kallade förundran för automatisk mindfulness.

Vilka är de psykiska och fysiska effekterna av förundran? 

• Vi blir friskare. Inflammationsgraden sänks eftersom stressnivån sjunker. Därmed kan  följdsjukdomar som diabetes 2, hjärtsjukdomar, artros och alzheimer motverkas.

• Vi blir mindre stressade. Vi känner mindre otålighet. Nivåer av stresshormon sjunker och dopamin ökar.

• Vi ”får mer tid” och blir mer närvarande. Ett av de spännande rönen i forskningen kring effekter av förundran är att man landar i nuet och får en långvarig känsla av att ha mer tid, något man måste se som värdefullt i en tid där så många upplever tidsbrist.

• Vi blir smartare och mer kreativa. Den naturliga responsen när vi blir överväldigade av något vi inte förstår är att vi vill lära oss mer. Vi blir intresserade och lösningsorienterade – ser möjligheter och alternativ. Vi vässar hjärnan till kritiskt tänkande och gör det möjligt att ta in ny information.

• Vi blir mindre egocentrerade. Vi förlorar oss en smula i upplevelsen och känner större kontakt med andra. Förundran får oss att känna oss mindre och ödmjukare i jämförelse med storheten i upplevelsen.

• Vi blir snällare och generösare. Ett forskningsexperiment visade att personer som fått en kort upplevelse av förundran via filmklipp agerade mer generöst och hjälpsamt än jämförelsegruppen. De kände även mindre oro i ett experiment där man utsattes för spänd väntan på bedömning av andra. 

• Vi blir mer miljömedvetna och gör grönare val.

• Vi känner oss nöjdare och upplever mer mening med livet. Vi uppskattar oss själva och vad vi har.

För den som är intresserad av att läsa mer om experiment och forskning rekommenderar jag att söka upp boken “Förundranseffekten” där det finns flera lättlästa beskrivningar och referenser.

Hur kan vi skapa mer upplevelser av förundran?

Frågan är om vi kan bli mer receptiva i vardagen så att vi lägger märke till de små miraklen som vi har runt oss. Är det möjligt att träna upp förmågan att bli mer förundransbenägen? De flesta forskare svarar att det absolut är möjligt.

Ett sätt att komma dit är att tillåta oss dessa små stunder i vetskap om att vi ”tjänar” tid och hälsa. Man kan även aktivt planera in aktiviteter som väcker förundran. Några ytterligare tips på hur man aktivt kan göra för att fylla på med upplevelser av förundran är:

• Ta promenader utan att skynda. Profeter, pilgrimer och antikens filosofer vandrade. Det är ett sätt att hinna fatt sinnet. Öppna dig för utforskande, låt blicken vandra från det stora till det lilla. Sök dig till utsikt, solnedgång eller en stjärnhimmel. I stadsmiljöer kan du ta dig till toppen av en hög byggnad eller titta uppåt en hög byggnad. Eller titta efter vackra ornament och portar som du annars aldrig hade lagt märke till. Sök dig till en del av staden du inte sett förut. Ta en konstrunda, gå in i en historisk byggnad eller botanisk trädgård.

• Titta på det du dagligen omger dig med. När du träffar på något som berör – ta ett foto.

• Titta på något som väcker dina sinnen, exempelvis filmer med naturfenomen. Du kanske har sett inslag i nyheterna om hur elever och lärare i en skola upplevt minskad stress och ökad koncentration när man låtit filmen ”Den stora älgvandringen” rulla i klassrummet. En forskare som nämns i boken ”Förundranseffekten” berättar att hon själv har svårt att aktivt hinna skapa förundranstid och låter då istället bilder av natur rulla på dataskärmen.

• Lyssna på musik du älskar.

• Läs om ett område som är nytt för dig, inom exempelvis vetenskap, teknik, poesi, religion, psykologi eller filosofi. Något som väcker en känsla av storhet, hänförelse eller som till och med förändrar hur du ser på världen.   

• Anmäl dig till ett skogsbad som blivit så populärt under det senaste året.

Efter dessa tips som förhoppningsvis inspirerar dig att närma dig mer förundran i livet vill jag avsluta med ett citat.

”Förundran gör oss inte automatiskt till goda människor, men det är en väldigt underskattad livshållning.”, Stefan Edman, biolog, ornitolog, humanist och miljöaktivist.