Hem  »  Blogginlägg   »   Problem kopplat till sexualitet

Problem kopplat till sexualitet

För många är frågor kring sexualitet något som upplevs som problematiskt. För de som mår dåligt psykiskt utifrån aspekter kring sin sexualitet kan psykoterapi vara ett forum att hämta stöd ifrån.

Normer är ett begrepp som psykologisk forskning har visat har direkt koppling till psykisk hälsa. Inom psykologin syftar ordet normer generellt på allmänt vedertagna men ofta outtalade regler och förväntningar som gäller i ett samhälle eller i en grupp. Det kan till exempel handla om hur man förväntas bete sig, tycka eller reagera i olika situationer (exempelvis: att inte gråta offentligt, att räcka upp handen innan man talar i ett klassrum eller att som kvinna raka benen). Vi lär oss dessa normer genom en process som kallas socialisering som påbörjas redan i och med vårt första samspel med människor omkring oss. Normer har dessutom en koppling till underliggande värderingar om rätt och fel (exempelvis: den som gråter på offentlig plats riskerar att betraktas som konstig eller till och med skrämmande).

En mycket stark norm som historiskt sträcker sig lång tillbaka i vårt samhälle är den om den heterosexuella tvåsamheten. Den innebär att den som identifierar sig som kvinna förväntas attraheras av den som identifierar sig som man och därefter skapa en långvarig och monogam relation med denne. Denna förväntan kan yttra sig i att två tjejer som är ihop uppfattas av omvärlden som vänner, eller att en killes föräldrar ständigt frågar honom om när han ska skaffa sig flickvän. Det finns också en koppling mellan sexuell identitet och könsidentitet. Detta kan ta sig uttryck i en förväntan kring hur den som får identifiera sig som kvinna ska se ut och bete sig och vice versa för den som identifierar sig som man. Kopplat till dessa olika regler finns också värderingar kring om hur en sexualitet ska ta sig uttryck och vilka sexuella praktiker som anses vara normala. Dessa förväntningar ser generellt sett olika ut för män och kvinnor och tack vare socialiserings-processer ställs de flesta inför dem på en vardaglig basis.

Att avvika från dessa olika förväntningar på sexualitet och könsidentitet är något som kan innebär svårigheter för individen. Många HBTQ-personer har erfarenhet av att mötas av en hatisk, hotfull, exkluderande, oförstående eller nedlåtande omvärld. En förklaring till detta grundar sig i socialpsykologins tankar om grupptillhörighet. Grupptillhörighet är mycket viktigt för vår sociala identitet och vi har en tendens att dela in vår omgivning i ”in-groups” (grupper vi identifierar med och anser oss tillhöra) och ”out-groups” (grupper vi inte identifierar oss med). Detta resulterar i ett vi-och-de-tänk och de människor som anses tillhöra ”out-groups” riskerar att ses som stereotyper som exkluderas, tillskrivs en mängd negativa egenskaper och fördomar. Detta gör vi förmodligen eftersom social inkludering är något oerhört viktigt för oss. Enligt en psykologisk teori är behovet av tillhörighet och kontakt med andra människor lika starkt som behovet av mat och vatten. Att vara socialt isolerad är kopplat till en mängd olika psykologiska problem som insomnia, oro, depression och trötthet. Det är till och med så att social exklusion har visat sig ge upphov till en smärta som är mätbar på ett neurologiskt plan och då ser ut som smärtan vid en fysisk skada. Den som blir socialt exkluderad kan dessutom uppleva förhöjda kortisolhalter, ångest, nervositet och oro vilket i sin tur kan leda till en mängd sjukdomar och psykologiska besvär.

sexulitet

Att fördomar är något som går att förklara psykologiskt betyder förstås inte att vi ska låta dem flöda fritt. Forskning från bland annat Folkhälsomyndigheten visar att HBTQ-personer diskrimineras i högre grad, utsätts för våld och oftare lider av psykisk ohälsa än personer som inte identifierar sig som HBTQ. Dessa fenomen kan därmed kopplas direkt till samhällets fördomar kring gruppen. Dessa resultat pekar även på just det att samhällets attityder och normer har direkt inverkan på en individs välmående såväl som frihet att bygga sitt eget liv.

Psykiatrin och sjukvården har historiskt sett inte varit särskilt positiv för personer som inte passat in i normen. Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sinnessjukdom och fram till 2013 tvångssteriliserades alla som ville genomföra en könskorrigering. Men det finns hopp för framtiden! HBTQ-personers har på sistone vunnit rättigheter i både Sverige och övriga världen vilket på sikt antas avspeglas i samhällets värderingar. Psykologförbundet i Sverige menar också att den sk. HBTQ-kompetensen ökar hos praktiserande psykologer. De har bland annat startat Sveriges psykologers HBTQ-nätverk med syfta att utbyta erfarenheter och utveckla normkritiska perspektiv i det psykologiska arbetet.

Det är viktigt att komma ihåg att den HBTQ-person som söker sig till psykoterapi kan göra detta av en mängd anledningar som kan ha direkt eller indirekt koppling till sexualitet och könsidentitet. Den som söker kan känna sig igen i det som beskrivits ovan, eller ha upplevt något helt annat. Trots att samhällets normer är allmänna och generella påverkar de varje individ på ett unikt sätt och upplevs också unikt utifrån dennes egenskaper och bakgrund. Ett sätt att förstå detta kan vara att prata om samverkan mellan interna och externa variabler. Interna variabler kan vara allt från självkänsla, identitet, personlighet och eller att brottas med samhällets fördomar kring den egna sexualiteten. Externa variabler kan vara homofobi, transfobi, rasism eller graden på stöd från omvärlden. Dessa kan i sin tur yttra sig i allt från ångestproblematik och depression till ätstörningar eller ett destruktivt sexuellt beteende. I terapi kan den sökande också undersöka eller diskutera annat än psykologiska besvär, såsom: identitetsfrågor, komma-ut-processen, HIV, sexuell hälsa samt kärlek och relationer. Forskning intresserar sig alltmer för HBTQ-personers villkor vilket alltmer sipprar ner i den psykologiska praktiken. Oavsett frågeställningen är därför slutsatsen att det finns kunskap och hjälp att få.

Det finns viss forskning kring den som har funderingar kring sin sexualitet, sexuella identitet eller könsidentitet och mötet med psykoterapi. Det tycks enligt forskning inte vara någon särskild metod som är mer effektiv än någon annan för problematik eller frågor kopplade till HBTQ. Däremot kan en utgångspunkt vara att leta efter psykologer som har sk. HBTQ-kompetens. Det innebär en medvetenhet om HBTQ-personers villkor i ett heteronormativt samhälle, gärna i kombination med kunskap om lagar som rör såväl diskriminering som familjebildning. Förutom det verkar det viktigaste vara det som kallas terapeutisk allians, det vill säga den relation som terapeut och klient bygger upp. Det som har visat sig ge allra godast resultat oavsett terapiform är nämligen personkemin mellan klient och terapeut. Terapeuten ska ha förmågan att bemöta klienten på ett respektfullt sätt vilket till exempel kan handla om att använda rätt pronomen och att låta problemformuleringen ligga hos den som söker sig till terapi. Den terapeut som får klienten att känna sig trygg, respekterad och lyssnad på har störst chans att nå fram. En jämlik, reflekterande och empatisk terapeut-klient-relation är alltså det viktigaste för den som vill gå i terapi.

Ahum har utvecklat en app där du kan testa onlineterapi via textmeddelanden och där prata om problem kopplat till sexualitet. För 100 kr får du tillgång till ett privat chatrum under en hel vecka där du kan skriva med en psykolog. Läs mer om appen här.

This site is registered on wpml.org as a development site.